Som besökare på Modette samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Mest läst

Hade jag inte känt knölen då så hade jag inte levt idag

Dela på Pinterest
GÄSTKRÖNIKA: "Finns det något vi kan göra för att förhindra att så många dör av bröstcancer? Ja, det finns det. Vi kan prata om cancer. "

40 år. Så gammal ska man vara i Sverige för att kallas till sin första mammografiundersökning. Sedan kallas man vartannat år.

Varje år insjuknar drygt 9000 kvinnor och drygt 90 män.

Det hinner hända mycket under två år om det vill sig illa. Därför är det ingen garanti för att, ifall man blir sjuk, hinna upptäcka cancern i ett tidigt skede bara genom att gå på sina mammografikallelser. Ibland kommer bröstcancer innan man fyllt 40 år. Ju yngre man är, desto mer aggressiv och snabbväxande brukar cancern vara. 

Ibland har man en historia med många bröstcancerdrabbade i familjen. Man kanske har en medfödd defekt på någon gen som gör att risken för till exempel bröstcancer är högre än för andra människor. Finns en familjehistoria och/eller en känd defekt gen, så som till exempel BRCA1 eller BRCA2, då kan man få ta till förebyggande åtgärder. Man kan få operera bort brösten samt få komma till mammografi vid tidigare ålder än 40 år. 

Även män kan drabbas. Cirka fem procent av all bröstcancer drabbar en man. De kallas aldrig till någon rutinmässig mammografi. 

Symptomen är i/på bröstet. En knöl, en indragen bröstvårta, vätska från bröstvårtan, klåda, svårläkta sår, hudförändringar eller någon annan förändring, kan vara tecken på cancer 

En tidig bröstcancer ger oftast inte några tydliga symptom alls. Det är skrämmande. Det finns personer som har sprungit ett maratonlopp för att dagen efter få besked om att de har bröstcancer. Många upplever diagnosen som overklig just för att de känner sig så friska.

Bröstcancer gör sällan ont. Den kommer smygande. 

Om man får symptom som ökad trötthet, ihållande hosta, smärta eller tung huvudvärk så kan det vara för att cancern hunnit sprida sig ut i kroppen. Den betraktas då nästan alltid som obotbar.

Unga människor har oftare tät bröstvävnad. Det i sig är en ökad risk för att bli drabbad av bröstcancer, även om hög ålder är den största risken. Man kan inte känna utanpå om bröstvävnaden är tät eller inte. Det syns på mammografin och/eller med hjälp av ultraljud.

Jag kände en knöl i bröstet då jag var 35 år gammal. Det visade sig vara två tumörer i bröstet och en micrometastas i portvaktskörteln under armen.

Aggressiv, snabbväxande trippelnegativ bröstcancer. En dödligt sjuk celldelning pågick i bröstet och jag visste inget. Kände inget. Bara en knöl, storlek och konsistens som ett kokt ägg. Jag jobbade heltid, barnen var ett, två och fyra år. Livet och välbefinnandet var som det skulle. Det finns ingen bröstcancer i min släkt.

Mitt enda symptom var knölen jag lyckades känna. 

Mitt enda symptom.

Det var cellgifterna och strålningen som gjorde mig sjuk. Samma cellgifter och strålning som också har gjort mig fri från cancern. Plus operationen så klart. Mitt högra bröst samt 15 lymfkörtlar avlägsnades. Hade jag inte känt knölen då så hade jag inte levt idag. Fyra och ett halvt år har gått sedan min diagnos.

Idag fick jag ett mess av Nina. Vi har känt varandra sedan vi var gravida samtidigt med våra nu tvååriga söner. Röntgen hade visat metastaser i hjärnan. 

Jag får inte längre mess av min vän Kerstin. Hon ligger på Skogskyrkogården. 34 år blev hon. 
I en facebookgrupp presenterade sig en ny medlem. "Hej, jag har just fått veta att jag har bröstcancer, jag är 24 år". I Göteborg bor en man som jag pratat några gånger med. Han kände en ärtstor knöl i bröstet och sa då, på skämt till sin mamma "det kanske är bröstcancer". 

Han hade rätt.

Finns det något vi kan göra för att förhindra att så många dör av bröstcancer?

Ja, det finns det. 

Vi kan prata om cancer. 

Vi kan som föräldrar informera våra döttrar och även söner om hur de ska undersöka brösten och vara uppmärksam på förändringar. 

Skolan kan lära ut, helst redan i högstadiet, hur man ska undersöka brösten varje månad. Det borde vara ett självklart kapitel i biologiboken. 

Det ska också informeras om att även pojkar kan drabbas. Många vet inte det. I samma kapitel bör det visas hur man upptäcker testikelcancer. 

Kanske är det dags att sänka åldern till 35 år för den första mammografiundersökningen? Eller varför inte göra en redan då man är 20 år för att se om man har tät bröstvävnad och alltså en ökad risk? 

Gynekologer kan berätta lite om brösten och påminna om självundersökning. 

Skolsköterskan kan ha mera broschyrer liggandes hos sig.

Föreläsningar kan hållas av någon som har/har haft bröstcancer. Det blir mera verkligt då än att läsa om det. 

En dag hoppas jag att forskarna tar fram ett botemedel mot all cancer.

Tills dess kan väl du och jag göra det vi kan för att rädda liv.


/Charlotta Lindgren med hjälp av några från gruppen "unga kvinnor med bröstcancer".

Foto: Charlotta Lindgren

Vill du också få din krönika publicerad hos oss på Modette? Skicka in den till redaktionen@modette.se.

Gilla Modette på Facebook!