Jag sätter mig bestämt i stolen framför den unga kvinnan och plockar upp mobilen med ett leende för att leta fram bilden. Äntligen händer det efter månaders väntan.
”Är du helt säker?” frågar hon och ser oroligt på mig, ”du kommer inte börja gråta eller flippa ur?” jag rynkar pannan i förvirring. ”Det växer ju tillbaka.” svarar jag och rycker på axlarna.
Det var min frisörs reaktion när jag gick in på frisörsalongen en torsdag eftermiddag och visade en bild på frisyren jag ville ha. Kort. Inte kort som till axlarna utan väldigt kort. När jag sen lämnade frisören med mina solglasögon på kände jag mig som en ny människa, jag älskade det.
Komplimanger regnade in samtidigt som folks blickar dröjde sig kvar i förvåning. Jag kände mig feminin, stark och självsäker. Men efter ett tag började andra kommentarer läcka in, frågor om vad min mamma tyckte, om jag var lesbisk eller vad min pojkvän tyckte, för män gillar ju långt hår. Och visste jag att jag såg ut som en pojke?
Innan jag klippte mig hade jag ingen aning om alla stereotyper som finns kopplade till kort hår. Jag är tydligen anständig, inte tillräckligt feminin och introvert.
Av allt att döma är ens hår en blinkande skylt för ens stereotypiska personlighet. En fet, lysande, falsk annonserande neonskylt som ständigt förföljer en. Är då den skylten kort hår så kommer en släng av den gamla goda sexismen. Det visade sig vara mångas åsikt är att mitt korta hår inte behagar män, och plötsligt var frågan inte om jag gillade det utan om min dåvarande pojkvän gjorde det.
För när jag klipper mitt hår bör det vara för att behaga män. När jag klipper mitt hår bör jag göra det för att min pojkvän ska tycka om det.
Den enda gången man som kvinna ”bör” ha håret kort är när man är över 35 för då är det plötsligt fel att ha långt hår. Plötsligt ska man bara helt magiskt gå från att vara feminint sexig med långt hår till att vara anständig med kort hår. Men otroligt nog så blir man inte helt plötsligt anständig och osexig av varken ålder eller hårlängd.
Jag sätter mig till rätta i frisörstolen och kollar mig i spegeln. Långa blonda lockar. ”Kommer du ihåg förra sommaren när jag klippte håret kort?” frågar jag frisören och hon nickar och ler. ”Jag vill ha det precis så igen.”
För mitt hår det är ju för fan min ensak.
Mer om skribenten:
Frida Elleskog är 19 år gammal och bor i Åkersberga. För tillfället går hon sista året på naturlinjen på Österåkers Gymnasium. Hon älskar att resa, läsa och skriva och efter gymnasiet ska hon arbeta och backpacka.
Har du också en krönika eller berättelse som du vill dela med dig av? Skicka din text till [email protected].
