Som besökare på Modette samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Mest läst

Lydia lever med HSP: "Det är förbannat svårt"

1 av 1

Dela på Pinterest
Lydia var länge övertygad om att det var något fel på henne. De ständiga känslostormarna gjorde henne galen tills hon förstod att hon var högkänslig. Nu delar Modettes praktikant med sig av sina tankar och känslor i en krönika.

Jag har alltid varit överkänslig – för allt. I många år har jag blivit kallad dramatisk på ett skämtsamt sätt, vilket jag till viss del också kanske är. Men, jag övertänker saker som människor i min närhet blir förbluffade över. 

Jag kan gå dagar eller till och med veckor och tänka på saker som är helt värdelösa att tänka på då det endast drar energi från mig. Varför gör jag det? Och varför kan jag för mitt liv inte se en svensk deckare som alla andra? Jag har så länge undrat varför, varför, varför.

Jo, jag insåg att jag är högkänslig, eller "HSP" som det också kallas, för cirka sex månader sedan. Jag känner därför mer empati än de flesta människor. Jag inte se våldsamma filmer. Våldet som sker på skärmen känner jag i hela min kropp mer än ”normala människor” gör. När de slåss på skärmen är det som att jag blir slagen, så stor smärta känner jag.

Hur det är att leva som HSP-person

Vi högkänsliga måste lära oss att leva med vår känslighet. Det kan vara otroligt svårt. Våra känslor åker ofta berg- och dalbana och det gör oss väldigt obalanserade, ängsliga, ledsna, förvirrade och allmänt nedstämda.

Jag har länge hållit min ångest inne för mig själv och det har varit så himla dumt av mig. Vi som lever med ångest måste, måste prata om den. Stänger vi den inne växer den sig bara större. Till slut spricker man och exploderar av känslor som inte går att hantera. Det gjorde jag.

"Jag kan leva med dalarna när jag också får höjderna"

Sedan jag förstod att jag är högkänslig har jag fått stor förståelse för mig själv. När jag överreagerar idag så hinner jag ofta tänka på högkänsligheten innan känslostormen kommer och då hinner det ibland lägga sig. 

Jag ska inte ljuga, det är förbannat svårt att styras av sina känslor precis hela tiden, att känna att man aldrig riktigt har kontroll. Men med facit i hand känner jag ändå hellre för mycket än för lite. Jag kan leva med dalarna när jag också får höjderna. För självklart är det här personlighetsdraget mitt i allt en positiv sak också. Jag känner så mycket uppskattning för mina nära, jag känner så ofantligt mycket kärlek. Kanske mer än andra någonsin kommer få uppleva.


Känner du igen dig och undrar ifall du också kanske är en HSP-person? Ta reda på mer i videon nedan!


Mer:

Högkänslig? Så vet du om du är en HSP-person