Eurovision 2024 blir den 68:e tävlingen i ordningen och många bidrag har vi sett genom åren. Vissa har vi glömt och andra kommer vi ihåg. Tävlingen i sig har ändrat skepnad och ömsat skinn i takt med att omvärlden och populärmusiken också ändrat tongångar. Men vad finns det för likheter mellan tidigare bidrag och årets bidrag?
I årets tävling återser vi bland annat två artister som varit med tidigare då Moldaviens Natalia Barbu var med år 2007 och då kom hon på tionde plats. Även Islands sångerska Hera Björk har varit med tidigare och då var året 2010. Hon kom då på en 19:e plats. Kan de förbättra sina placeringar? Enligt oddsen ser det mörkt ut då det antas bli svårt för dem att ta sig vidare från semifinal 1 som sker tisdagen den 7 maj i Malmö.
Roliga och galna upptåg allt vanligare
En av årets stora favoriter är kroatiska Baby Lasagna med låten “Rim Tim Tagi Dim” och enligt oddsen bland vår Eurovision betting är bidraget andrahandsfavorit bakom Schweiz. Kroatiens bidrag påminner om och många jämför den med förra årets bidrag “Cha Cha Cha” som Finland bidrog med. Det var ett bidrag som många ansåg blev “bestulna” på vinsten då “Tattoo” vann.
Möjligtvis är det så att låtskrivarna bakom bidraget såg hur långt en plojig låt med underhållande scenshow faktiskt kan komma. Klart är att både “Rim Tim Tagi Dim” och “Cha Cha Cha” lämnar ett bestående intryck, vilket brukar innebära lite poäng för bidraget.
Och apropå plojiga och galna bidrag så har vi då just Finland som i år skickar bidraget “No Rules” med “artisten” Windows95man. Artisten i fråga har tofflor på sig med en Windows 95-tröja och keps och kommer ur ett ägg. Vad ska man säga? Det är bara att ge all cred till Finland som gör sin egen grej och skickar såna här bidrag år efter år. Det är svårt att inte konstatera att våra vänner i öst har en annan syn på Melodifestivalen och Eurovision än vad vi i Sverige har.
Kanske var vinsten med “Hard Rock Hallelujah” med Lordi år 2006 både en välsignelse och en förbannelse och att Finland är fast beslutna om att vinna Eurovision och samtidigt skoja till det och göra sig lustiga över tävlingen. Eller så tar sig Finland inte på så stort allvar som vi svenskar, och även det hedrar dem i så fall.
Vi kan åtminstone slå oss själva på bröstet för våra sju segrar i Eurovision mot Finlands enda vinst.
Hur ser bidragens fördelning ut och vad bidrar till vinsten?
I samma anda som både Finlands “Windows95man” och Kroatiens “Baby Lasagna” så måste Nederländernas Joost Klein med bidraget “Europapa” nämnas. Låten är en hyllning till Europa och har på kort tid växt fram som en av favoriterna att vinna. Även om det kanske är en fin tanke i grunden av bidraget så går det inte att komma ifrån att den här låten och bidraget anspelar mycket på humor och har ett snabbt dunka-dunka-tempo. Ett av de mer skämtsamma och tramsiga inslagen i tävlingen, och det är kanske dags att ett sånt här bidrag vinner nu?
Förra året var Käärijä det stora rivjärnet som fick upp pulsen under tävlingen och för många var det bidraget som var den stora vinnaren (före Loreen). Så vilka är de mest framgångsrika länderna i Eurovision Song Contest rankade efter antal segrar fram till 2023?
För två år sedan var det Norge som skickade ett sånt här plojigt bidrag i och med Subwoolfer och låten “Give that wolf a banana” som nog många minns från det året. Bidraget kom på en tionde plats i en tuff upplaga av finalen där Cornelia Jakobs med “Hold me closer” kom fyra.
Kanske är årets upplaga av Eurovision upplagt för att ett bidrag av det här slaget vinner till slut? Sett till likheterna mot förra årets tvåa Käärijä (Cha Cha Cha) så kanske det är möjligt. Käärijä fick nämligen överlägset flest röster från allmänheten men juryn sänkte bidraget då juryn gav mest poäng till Sverige.
Artistens språk kan vara avgörande
I likhet med tidigare år så är Australien med och tävlar även detta år, och det är numera mer en regel än ett undantag att Australien är med i Eurovision då det här blir den nionde gången som landet från Oceanien är med och tävlar. Att australiensarna är med igen kan helt klart vara en bra sak för Sverige då vi är det land som de har delat ut flest poäng till genom tiderna. Deras bidrag är delvis på den aboriginska dialekten yankunytjatjara och bryter ny mark då det språket inte har hörts i dessa sammanhang tidigare.
Detta kan liknas vid Frankrikes bidrag år 2022 som deltog med språket bretonska som är ett hotat språk och som endast hade varit med i Eurovision en gång tidigare (1996). Under tävlingen av 2021 års upplaga hade Nederländernas bidrag inslag av språket sranan tongo som har sitt ursprung i Surinam, även det språket gjorde sin entré för första gången i Eurovision-sammanhang i och med det framförandet.
Men angående språken i årets tävling så är det övervägande engelska som är det språk som det sjungs på i de allra flesta bidragen. Det är en del av utvecklingen och för svensk del så är det väldigt tydligt då Sverige inte har tävlat i Eurovision med ett bidrag på svenska sedan Jill Johnson gjorde det år 1998 med låten “Kärleken är”. Året efter tävlade Sverige på engelska med “Take me to your Heaven” som innebar en seger och på den vägen är det. År 1999 infördes också regeln om fritt språkval, vilket innebär att länderna själva får välja vilket språk de vill framföra sin låt på.
Men att sjunga på sitt hemspråk är inte nödvändigtvis något dåligt, det kan både Portugal, Italien och Ukraina skriva under på då de har vunnit nyligen med bidrag på sina egna språk (2017, 2021 och 2022).
Under årets tävling kommer vi få höra serbiska, litauiska, ukrainska, slovenska, azerbajdzjanska, yankunytjatjara, portugisiska, franska, grekiska, armeniska, spanska, italienska, estniska, hebreiska, norska och nederländska. Och så engelska så klart.
