Brukar du få obehagliga samtal eller sms av en person trots att du inte vill? Dyker personen upp på din skola, ditt jobb eller kanske mataffären? Då är risken stor att du drabbats av en stalker. För att besvara vanliga frågor om stalking och bättre förstå om du drabbats har Modette pratat med Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet, som är expert på stalking.
Läs också: Då är det dags att lämna ett destruktivt förhållande
Vad definieras som stalking?
– Definitionen av stalking är upprepade kontaktförsök eller handlingar mot den utsattas vilja som skapar oro eller rädsla. Om en person försöker skapa kontakt fast man ihärdigt sagt nej och det skapar oro, då har man drabbats av en stalker, förklarar Susanne.
3 komponenter som definierar stalking:
- Att kontaktförsök sker upprepat
- Att man sagt nej
- Att det skapar oro eller rädsla
Stalkar han mig?
Hur man upptäcker stalking beror på vem det är som förföljer. Om det är en före detta partner eller en person man känner är det lättare att förstå när något inte stämmer eftersom man känner till personens rutiner, menar Susanne och fortsätter.
– Man upplever då att man stöter på personen på ställen hen inte brukar vara på i normala fall.
Men även en tidigare okända personer kan börja stalka en. Stalkern försöker då kommunicera med den utsatta på olika sätt.
– Man upptäcker en stalker när man börjar få meddelanden vid upprepade tillfällen, eller så dyker personen upp på olika platser. Man kanske ser en person dyka upp på sin skola, idrott, jobb, eller affären där man handlar, förklarar Susanne.
3 olika typer av relationer stalkers har med den utsatta
- Före detta partner
- Bekant
- Främling
Det finns tre olika typer av relationer som stalkers har till den de utsätter. Det kan vara ditt ex, en bekant person såsom en före detta arbetskamrat, granne eller kompis, eller en okänd person.
– Men det är inte stalkning om man är tillsammans, då är det våld i nära relation. Men om man gör slut så övergår det till stalkning, förklarar Susanne.
Normal och onormal kommunikation
Det är viktigt att urskilja vad som är normal kontakt med någon man inte känner, menar Susanne.
– Telefonförsäljare kan ringa ihärdigt och göra upprepade kontaktförsök. Men det är sällan man blir rädd, och säger man nej slutar de ringa. Är du idrottsutövare kan du ha fans som hejar på laget. Men om det finns ett fan som också står utanför jobbet och mataffären, då är det något annat. Det känns obehagligt när personen dyker upp och man reagerar på det, förklarar Susanne.
När ökar risken att drabbas av hot och våld?
I vissa fall förekommer det våld. När en stalkers beteende eskalerar ökar frekvensen eller allvarligheten av stalkandet. Susanne beskriver att en stalker kan ha lugna perioder för att sedan mer intensivt försöka få kontakt.
– Det är tecken på att stalkern inte nöjer sig med hur det är. Stalkern behöver mer kontakt. Det är då risken för hot och våld ökar. Ofta är det i det skedet som folk blir rädda och kontaktar någon för att få hjälp. Innan är det obehagligt, men när det eskalerar blir man ofta rädd, säger Susanne.
Både kvinnor och män som utsätts anmäler oftast inte stalkern förrän de blir hotade eller drabbade av våld enligt Susanne.
– Man anmäler oftast efter att det kommer många sms eller regelrätta hot eller fysisk handling. Vi hade kunnat hoppas på att man kan göra anmälningar i tidigare skede innan det eskalerar. Men det är svårt att veta vart man ska vända sig, berättar hon.
Susanne fortsätter:
– Graden av våld är också högre om det är en före detta partner, då det ofta förekommit våld i relationen innan separationen . En person som tagit till våld en gång har lättare för att göra det igen.
Vad ska man göra om man blir utsatt för stalking?
1. Ha ingen kontakt med stalkern
– Du ska inte ha någon kontakt med stalkern. Har man sagt nej jag vill inte ha kontakt med dig så ska man låta bli att svara. Stalkern söker kontakt. Man kanske blir så frustrerad på stalkern att man skriver “lägg av jag vill inte” igen. Då får stalkern kontakt tillslut och det får då motsatt effekt, berättar Susanne.
2. Dokumentera allt
Det är viktigt att man ser till att ha kvar bevis genom att dokumentera allt.
– Skriv ner, spara ljudmeddelanden och ta skärmdumpar av sms. Ofta vill man göra sig av med det. En del kan få hundratals sms och kastar tillslut sin telefon, berättar Susanne.
3. Undvik att normalisera beteendet
Det finns en risk att man normaliserar den här typen av psykiskt våld, menar Susanne.
– Det är vanligt att man tänker att våld måste vara fysiskt för att det ska räknas, men det psykiska våldet och kontrollen är lika allvarligt, säger hon.
Susanne fortsätter.
– Jag brukar säga att man ska skriva ner vad som hände, tidpunkt och hur man upplevde det. Ifall tankar som ”så farligt var det inte” eller ”jag kanske inbillade mig” börjar dyka upp så är det bra att kunna gå tillbaka till dessa anteckningar och få bekräftat att så var det inte, förklarar hon.
För att minska risken för normalisering behöver man också ta kontakt och få stöd. Ofta väntar den utsatta innan man berättar för någon att man blir stalkad, enligt Susanne.
– Det kanske är så att man inbillar sig, men min erfarenhet säger att det sällan är så utan tvärtom. Ta kontakt med din partner, kompis eller familj. Berätta att en person har förföljt dig i affären fyra gånger, säger Susanne.
4. Anmäl stalkern
Om man blir utsatt för stalking är det viktigt att anmäla det.
– Blir man utsatt för brott så ska man polisanmäla. Som student kan man också anmäla till lärare. Är det på arbetsplats kan man anmäla till sin chef som tar det vidare, förklarar Susanne.
Är kvinnor mer utsatta av stalking?
– Majoriteten av både män och kvinnor som stalkar följer kvinnor. Det är cirka 80–85 procent av stalkarna som är män, men samtidigt är det större andel kvinnor som begår stalkningsbrott än andra typer av våldsbrott, förklarar Susanne.
Mer:
Kenza Zouiten Subosic uppsökt av stalker: "En man i 40-årsåldern"
Artikelbild: Shutterstock / Chad Madden
