Kanske har du hört talats om ordet agorafobi? Agorafobi kallas i folkmun för torgskräck – något som innebär att en person drabbas av en stark rädsla och ångest när hen ska besöka offentliga platser ofta förknippade med många främmande människor. Rädslan kan handla om att man är rädd att förlora kontrollen på platser som är osäkra och oförutsägbara.
Man vet faktiskt inte exakt orsaken till varför man utvecklar agorafobi. En ökad sårbarhet för stress, viss ärftlighet och trauman i livet kan ibland vara utlösande faktorer. Den så kallade torgskräcken är vanligare bland kvinnor än män. Det berättar Linn Heed, leg. psykolog och leg. psykoterapeut i en intervju med Modette.
Läs också: Beslutsångest – 6 handfasta tips som hjälper dig välja
Tecken på agrofobi (torgskräck)
Men hur vet man om man har drabbats av agorafobi eller har tecken som visar på det? Ett vanligt tecken på torgskräck är att personen isolerar sig på olika sätt för att undvika situationer som triggar igång obehaget och rädslan.
– Det här skapar stora sociala begränsningar och hinder i vardagen för en drabbad person. De flesta personer som lider av agorafobi är smärtsamt medvetna om sina problem och kan kognitivt förstå att rädslan är överdriven.
Linn Heed förklarar vidare.
– Dessa insikter leder ofta till stor skam hos den drabbade. När ångesten och rädslan väcks till liv så kan personen uppleva illamående, hjärtklappning, svettningar, overklighetskänslor och känsla av att hen ska svimma.
Läs också: 7 tecken på panikattack – det här kan du göra för dig och närstående
Kan man få agorafobi senare i livet?
– Det vanliga är att agorafobi debuterar i de sena tonåren eller tidiga vuxenåren.
Är det ärfligt?
– Ja, man har konstaterat en viss ärftlig komponent.
Nu när vi har upplevt social distansering så länge, finns det risk att man kan ha utvecklat agorafobi?
– Den kliniska diagnosen av agorafobi utlöses inte av att man har varit socialt distanserad utifrån den pandemi som hela samhället har varit lamslagen av. Däremot kan människor uppleva ett motstånd kring social interaktion och mänskliga möten då man har varit utan dessa under lång tid.
Hon fortsätter.
– Osäkerhet kan leda till upplevt motstånd och undvikande beteende, men det krävs en hög omfattning för att man skall drabbas av det vi kallar för social fobi, som inte skall förväxlas med agorafobi. Det mer troliga är dock att flertalet människor kommer ha ett uppdämt behov av social interaktion då vi i grunden är sociala varelser som vill känna samhörighet med andra människor, säger Linn heed, leg. psykolog och leg. psykoterapeut.
KBT kan hjälpa mot agorafobi
Känner du att du har börjat känna ångest och rädsla för att besöka offentliga platser eller andra platser med många människor? Då kan behandlingsterapin KBT hjälpa dig.
– Den vanligaste och mest effektiva behandlingsformen för agorafobi är KBT, det vill säga kognitiv beteendeterapi. Personen arbetar intensivt, strukturerat och metodiskt med en utbildad KBT-terapeut som guidar personen genom ångesten och tillhandahåller konkreta verktyg för att bemästra ångesten. Man brukar använda sig av så kallad exponering, vilket innebär att man gradvis utsätter sig för situationer som väcker ångest, men i en takt som är hanterbar.
Kan man bli helt av med sin torgskräck?
– Ja det kan man så det är definitivt läge att söka hjälp om man känner att agorafobin begränsar ens liv och påverkar negativt i olika flyktbeteenden, avslutar Linn Heed.
Artikelbild: Iakov Kalinin/ Shutterstock
Mer:
